Dinosauriernas Glömda Dal
För länge länge sedan, 1985 för att vara mer specifik, långt innan det stod ett Nintendo i varje hem och långt innan TV-spel skröt med att vara i 3D kunde brädspel i 3D väcka äventyrslustan och nyfikenheten hos barn som var trötta på Uno och Fia. Från Alga: Dinosauriernas Glömda Dal.
Djupt in i sydamerikas djungler ligger ett Inkatempel fyllt med skatter och ditt jobb är att leda en expedition av järva äventyrare på jakt efter skatten. På vägen finns det dock ett antal faror som kräver både tur och strategi för att klara sig undan.
Närmast hitåt i bild finns ingången till dalen, här får expeditionsmedlemmarna börja sin farofyllda färd och det är även hit skatterna ska transporteras för att föras i säkerhet. Längst bort i bild ligger templet med guldskatten ... eller ett Brio lokstall eftersom kartongtemplet har gått förlorat sedan 1985. På vägen dit tvingas du ta dig förbi:
Floden, som bara kan korsas säkert vid några få vadplatser. Ifall vägen är blockerad kan man vada genom strömmen men förlorar då dyrbar tid och riskerar att bli ikapphunnen av en dinosaurie som inte begränsas i rörlighet av vattenströmmarna.
Spelet är kaotiskt och oförutsägbart, på ett bra sätt. I regelhäftet framgår att det är mer än möjligt att ingen av spelarna når målet utan blir uppätna på vägen. Hoten känns påtagliga hela vägen och ju fler spelare man är, ju mer hinner hända innan det är ens tur igen. Som spelare finns det vissa avvägningar att göra. Man kan fokusera på två expeditionsmedlemmar eller ha med sig alla fyra samtidigt. Man kan skynda sig mot templet eller smyga runt vid de få vadställena i hopp om att kunna norpa åt sig skatter som andra spelare blivit av med då de fångats av dinosaurier m.m. Regelhäftet erbjuder även lite valfria regelförslag som kan göra spelet antingen enklare eller svårare.
Träsket och träskmonstret, då och då går någon i patrullen vilse och trillar i träsket (de gröna rutorna). Väl där kan man inte göra annat än att långsamt plaska framåt en ruta i taget för att ta sig till en av två rutor där det går att kravla sig upp, om inte monstret hinner ikapp dig och äter upp dig.
Lava, som sakta rinner längs vulkanens sluttning tills den når marken och sprider sig med väldig fart. När lavaflödet väl nått ner i dalen kan det på mycket kort tid blockera framkomsten på hela östra spelplanen och fånga såväl skräcködlor som spelare.
I början på varje runda drar innevarande spelare ett händelsekort och kan få flytta träskmonstret eller lägga ut lavamarkörer. Den vanligaste händelsen är att man får flytta ödlorna bort från sig själv och kanske rent av bussa dem på en motspelare. Har man otur går en av gubbarna vilse i träsket eller så får expeditionen slut på vatten och måste nå floden samma runda för att inte dö av törst. Det finns även några kort som leder till fördelar, flygödlan som skymtar i bakgrunden på 2:a och 4:e bilden kan komma flaxande och bära iväg med antingen en av dina gubbar eller en motspelare för att sedan släppa av dem på lämplig plats. Man kan hitta ammunition som man sedan kan använda för att skrämma undan ödlor och med lite extra tur kan en karta avslöja en genväg till templet. Efter att kortet har använts slår spelaren två tärningar och får flytta två av sina egna pjäser, om det finns två pjäser som inte är tillfångatagna eller plaskar runt i träsket vill säga.
En lycklig spelare har hittat en låda med patroner
På asken står det att spelet är från 9 år, men jag har just spelat det med en 4- och en 6-åring, och vi hade riktigt roligt. Trots ett idag bredare utbud av fräsiga TV-spel facinerar fortfarande hexagoner, tärningar och plastödlor!
Kommentarer
Trackback
