src="https://static.blogg.se/shared/js/script.js">

HeroQuest

 
1989 släpptes HeroQuest efter ett samarbete mellan brädspelsjätten MB och figurspelsjätten Games Workshop. Resultatet är en hybrid mellan de båda genrerna som med enkla regler inbjuder till fantasifyllda äventyr med mycket variation. Jag kommer ihåg när jag som tieåring var hemma hos en kamrat och för första gången fick se spelet, hur jag gläntade på locket och fick se plasttråget fyllt av figurer, möbler och olika kort och insåg att det här verkar häftigt.
 
En spelare får vara den onda trollkarlen som styr skurkarna och har koll på kartan, övriga spelare får välja på en av de fyra hjältarna: Magikern med mängder av trollformler men som är svag i strid, Alven som är lite starkare och behärskar viss magi, Dvärgen som är stark och tål mycket skada samt kan upptäcka fällor eller Barbaren som är den starkasta kämpen. Varje hjälte har ett kort med grundvärden för strid, försvar, förflyttning och så vidare. Längs vägen hittar man guld som man kan använda mellan äventyren för att köpa ny utrustning. Till förflyttning används två vanliga d6 och till strid fyra specialtärningar med symboler för lyckade attacker eller försvar.
 
 
Spelledaren placerar ut fiender, dörrar, möbler m.m. i den takt hjältarna utforskar spelvärlden och förflyttar under sin runda de fiendefigurer som just då befinner sig på planen. Eftersom det finns goblins, orcer, skelett, zombies, mumier, kaosriddare och ytterligare några typer av fiender, alla med lite olika stridsvärden, så är det lätt att justera svårighetsgraden genom att växla fiendetyper.
 
 
Med spelet följer ett antal färdiga äventyr som är både varierade och trevliga. När väl de är färdiga så är det enkelt att hitta på nya. Det jag ibland kan sakna är någon form av erfarenhetssystem eller liknande. Efter ett tag är jag också lite trött på att traska i korridorer och trånga rum och saknar öppna ytor att strida på. Det kom ett antal expantioner till spelet som jag inte har spelat så eventuellt bjuder de på lite mer variation. Tack vare alla möbler och figurer kan spelets komponenter dessutom med fördel användas tillsammans med till exempel Drakar och Demoner för att visualisera miljöerna under strid. Jag gissar att denna klassiker för många var en inkörsport till mer avancerade figurspel och rollspel och det finns tydliga spår av spelet i moderna spel som t.ex. Mice and Mystics.
 
Om du grips av en överväldigande lust att spela spelet, precis just nu, finns en digital version att plocka ner här. Det blir ju tyvärr aldrig riktigt lika bra som orginalet, rasslande tärningar och grejer som välter när man sträcker sig över brädet hör liksom till på nått sätt.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen RSS 2.0
RSS 2.0