src="https://static.blogg.se/shared/js/script.js">

Splods öga - Neil Gaiman


Jag tror att jag kan komma på max fem böcker som jag har läst under en enda sittning. Antingen har jag inte haft något annat för mig eller pågrund av ryggskott inte haft något annat val än att roa mig med saker inom en armlängds avstånd. Några titlar har behövt en snabb inläsning då ett litteraturseminarium ägt rum dagen efter, men nu har jag hittat en bok som, faktiskt, inte går att läsa på något annat sätt än från början till slut.
 
 
Bokens framsida är lätt förvirrande med ett glansigt tryck som gör det svårt att faktiskt se vad bilden föreställer, eller vad det står. I boken möter vi en helt ordinär familj där mamman ska åka iväg några dar och lämnar ansvaret för hushållet hos pappan i familjen. Det hela går hyfsat fram till frukosten dag två då barnen upptäcker att mjölken tagit slut. Pappan ger sig iväg för att köpa mjölk men blir borta länge. Barnen väntar och väntar och när pappan väl dyker upp avkräver de honom en förklaring till var han varit, och varför det tog sådan tid.
 
Pappan i boken upptäcker ett rymdskepp och äventyret börjar ... notera att pappan är påfallande lik Gaiman.
 
Resten av boken återger pappans berättelse med vissa frågor eller kommentarer ifrån barnen. På väg hem med mjölken i tryggt förvar blir han bortförd av utomjordingar, reser tillbaka i tiden till 1700-talet och träffar pirater, är nära att offras åt vulkanguden Splod, träffar på ett gäng blodtörstiga wumpirer och så vidare. Humorn är torr och absurd och karaktärerna är lagom likgiltiga och lakoniska. Med andra ord är verket väldigt Brittiskt och man känner igen sig om man läst Adams och Pratchett. Ett centralt tema i berättelsen är tidsresor och flera gånger pausade jag läsningen och försökte tillsammans med min 7-åring lista ut vad som skulle hända och hur de olika förvecklingarna skulle sys ihop.
 
Illustratör till boken är Chris Riddell och när man väl börjar bläddra i boken bidrar hans enastående bilder till att lyfta fram verkets humor. Boken är inte indelad i kapitel utan inbjuder till att läsas i ett streck, och eftersom nästan hela boken är en pappas berättelse för sina barn så är den klockren och rolig att högläsa. Så, tycker du själv om Gaiman, eller Adams, eller Pratchett, och har en villig lyssnarskara som kan tänka sig att sitta still en eftermiddag, läs den här boken för dem.
 
Boken finns på Bokus och Adlibris.
 
"Men det är inte sen än. Det är fortfarande nu. Det blir inte sen förren sen." - prof. Steg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Matbloggstoppen RSS 2.0
RSS 2.0