Bera

Bok 1

I Fullmetal Alchemist får vi stifta bekantskap med bröderna Edward och Alphonse Elric. De är båda alkemister och de har lärt sig den hårda vägen att alkemikonsten följer vissa viktiga regler och tabun, den viktigaste är att allting kräver ett rimligt pris. De båda bröderna försökte vid ett tillfälle att återuppväcka sin döda mor genom alkemi och priset blev hela Alphonse samt Edwards ena ben. I desperation lyckades Edward förflytta broderns medvetande till en rustning, vilket kostade honom själv en arm. Så, den ena brodern är numer en rustning och den andra har ersatt ett ben och en arm med metallproteser, därav namnet på serien.


Alphonse Elric (jag tänkte mig nog en mer roströd rustning när jag läste mangan (alla bilder hämtade från http://fma.wikia.com/wiki/ ))

Världen de både bröderna lever i känns så där lagom victoriansk och steampunkig (en tautologi för de insatta, jag vet). Vad jag menar med detta (för de ej insatta) är att världen i avseendena normer, mode, samhällsstruktur m.m. befinner sig någonstans i mitten på 1800-talet men att det finns inslag av mer modern teknologi. Stilen på teckningarna är ganska simpel vad avser detaljrikedom med enkla linjer och mycket rena ytor. De flesta av karaktärerena har ett ganska normalt utseende, d.v.s. inte typiskt manga med stora ögon o.s.v., vilket skapar en påtaglig kontrast mot de figurer som har en framstående roll i handlingen. Alphonse, som bekant är en vandrande rustning, och Edward står ut i sin omgivning och i Edwards fall tycker jag att det är till hans nackdel. Hela stilen på karaktären, personligheten och känslouttrycken är lite over the top. Även om hans mer stiliserade känsloyttringar inte är lika frekventa som för karaktärerna i .Hack så tycker jag att de bryter av lite väl mycket.



Edward Elric

Men, till handlingen. I den första boken får vi veta att de båda bröderna är på jakt efter den vises sten, ett föremål som låter dig manipulera din omgivning utan att betala ett alltför högt pris. Med detta föremål i sin ägo skulle Edward kunna återställa både sin egen och sin brors kropp. De stöter på en pastor med ett liknande föremål som använder sin sten till att utföra "mirakel" för att därigenom rekrytera folk till sin kyrka. Han kan förutom de mer publikvänliga miraklen även matrialisera en t.ex. gatlingkulspruta ur thin air, något bröderna får uppleva first hand när de konfronterar honom.

Vi får även an aning om brödernas bakgrund. De är unga, gissningsvis lägre tonåren, och anställda av staten. I slutet på boken förstår vi att de har ett högt anseende hos de statliga säkerhetsstyrkorna och att de lyder under en führer, med en judestjärna i sitt sigill... hmmm... Kanske även kan vara värt att nämna att skurkarna är beväpnade med bl.a. Lugers, Mausers och mp40s. Kort sagt är världen fortfarande lite otydlig. I vanliga fall brukar hjältarna i sånna här serier strida mot en totalitär regim men här verkar de vara del av en ganska mysig helylle regim. Det är heller inte helt tydligt vad som är kärnan i alkemin. Edward nämner några gånger en gud, och att det är gudens straff som berövat honom diverse lemmar. Ändå är han väldigt kort i tonen och hånar de religionsutövare som figurerar i handlingen. Många frågetecken kvarstår inför bok två.


Bok 2

I bok två får vi veta lite mer om regimen bröderna arbetar för och en lång rad nya karaktärer presenteras. Förutom ett gäng lagom anonyma good guys får vi se lite fler glimtar av ett sällskap där medlemmarna fått namn efter de sju dödssynderna. Glutony t.ex. är en jättebebis som gärna äter upp sina fiender och bl.a. detta gör att det finns ett allvar i serien. Döden är ett påtagligt hot vilket inte är självklart i liknande serier. Första avsnittet i boken handlar om en alkemist som skapar hybrider av människor och djur och detta avsnitt gjorde mig riktigt illa till mods. Vi får även stifta bekantskap med en snubbe som kallas Scar, den korta versionen är att Scars folk hade en annan religion än regimen och efter att ett barn blivit skjutet av en regimens hantlangare bröt ett inbördeskrig ut. Regimen använde alkemister som soldater och de utplånade näst intill hela minoritetsfolkgruppen. Med andra ord har man viss förståelse för att en av de sista överlevande från en enorm masaker söker hämnd, och målet blir våra huvudpersoner.


Scar - en mystisk elaking som söker hämnd på alkemisterna.

Även om det förekommer strider så är de ganska korta och inte särskilt cineastiska, dock får striderna konsekvenser i form av skador och dödsfall. I slutet av boken är de båda bröderna sårade och tvingas bege sig iväg för att leta efter en reparatör.

Jag är inte såld på serien, men jag är mer nyfiken nu än efter bok 1. Allvaret i handlingen skapar en viss nivå av spänning inför vad som komma skall, trots att jag inte är särskilt intresserad av någon av karaktärerna. Jag ger serien en chans till i detta forum och återkommer med volym 3 och 4 om en vecka.