Bera

Dags för det tredje paketet godis importerat från Japan via Candy Japan, och dags för insikten att jag borde ha börjat numrera de här inläggen då fantasin beträffande titlar på godisrelaterade inlägg börjar ta slut.

 

Även i denna försändelse ingick tre förpackningar: En grön med en ninjakatt, en rosa med en sliskig adelsman och en gul förpackning prydd av en banan.

 

Jag börjar med bananen. På förpackningen syns förutom en en söt liten apa och en jättebanan en banan i genomskärning som visar att innehållet är brunt, choklad månne? Längst upp till vänster syns texten meiji och på baksidan finns en länk till okashi-land.jp. Jag har i ett tidigare inlägg konstaterat att sidan ser trevlig ut men är totalt obegriplig, så den här gången behöver jag inte besöka den utan kan slänga mig direkt över godiset.

 

Efter att ha avlägsnat palsthöljet kring förpackningen känns en behaglig och tydlig doft av banan som påminner starkt om skumbananer. Jag noterar även en liten kartongflärp som löper längs bananen på framsidan.

Efter att först ha trott att flärpen skulle leda till godiset på insidan så möts jag istället av en gåta: Några blixtar, ett stort tecken i blått, en skriftrulle och en apa som med två bananer på huvet immiterar en get? Vette katten. Efter en del googlande kommer jag fram till att symolen är en O-mikuji, en slumpvis utdelad välsignelse man kan få efter att ha offrat pengar vid ett budhist-tempel. Mina båda tecken 小吉, eller shō-kichi, är en liten väldignelse men rankar ändå ganska högt jämfört med t.ex. en halv välsignelse eller de olika graderna av förbannelser man kan dra på sig, ptjuu! Dags att öppna!

Ut ur paketet trillar inte helt oväntat en trave bananer, som luktar fantastiskt gott. Bananerna är stenhårda till skillnad från skumm-varianterna annars så vanliga här i väst och det kliar i fingrarna vill jag lova, snabbt in med en i munnen.

 

Hårt, lite sockrigt "skal", med förvånansvärt lite smak. Lite fruktsocker men än så länge ingen banan. Skalet smälter sakta bort och man anar, en chokladton, en markant chokladton som plötsligt fyller munnen tillsammans med bananaromer, borta ... Jag gör om experimentet och slås igen av hur den hårda banan på bara några få korta ögonblick smälter och helt försvinner i en puff av härligt bananig choklad. Wow. De här rackarna skulle jag helt klart kunna missbruka om de fanns tillgängliga i affärer här, och jag fick en liten välsignelse på köpet.