Bera

 

Så vad säger man efter att ha sett den nya Mad Max. Filmen är en två timmar lång biljakt. Vid några tillfällen, typ tre, stannar bilarna en stund och karaktärerna hinner prata några minuter innan fienderna dyker upp vid horisonten. Handlingen går ut på att Max hamnar i samma bil som föraren Furiosa. Furiosa har knyckt en massa fruar från en superskurk och ska smita med dem, men skurkarna hinner ikapp dem och det blir en biljakt.

 

Jämfört med Road Warrior så är inte den nya tolkningen av Mad Maxs värld lika kall och rå. Här finns mer färg och rikt med skruvade detaljer. Filmen tar inte sig själv på samma allvar som föregångaren och är mer av ett spektakel. Som tittare kan man slappna av och bara åka med i galenskapen, tryggt förvissad om att det är lönlöst och totalt ointressant att ifrågasätta filmens premisser. Det finns gott om nickar till de äldre filmerna så de som ser filmen av nostalgiska skäl kommer inte bli besvikna.

 

Vad gäller skådespelarinsatser så gör Tom Hardy en helt ok insats som Max, men den tituläre Max har en försvinnande liten betydelse i filmen. I slutet av filmen bryr jag mig inte det minsta om vart Max tar vägen, jag vill veta hur det går för de andra. Filmens stjärna är Charlize Theron som Furiosa. Hon spelar en tuff kvinna som står på egna ben i en postapokalyptisk värld, omgiven av flinskalliga skurkar som ylar av vansinne. Kanske är det medvetet av filmskaparen, kanske inte, men karaktären påminner starkt om Ripley från Alien. Förutom Therons karaktär så är det egentligen bara ytterligare en karaktär som genomgår någon form av utveckling under filmen och det är soldaten Nux, spelad av Nicholas Hoult. Utan att avslöja för mycket tvingas han att ifrågasätta den världsbild, med löften om Valhall, som den kvasi-religösa ledaren och tillika superskurken Immortal Joe har indoktrinerat sina följeslagar i.

 

Nämnas bör ocksså att jag såg filmen i 3D. Än så länge har jag mest tyckt att 3D-effekterna i de filmer jag sett varit en gimmick och att det lätt blir rörigt. Jag har varit milt besvärad av detaljer som plötsligt poppar upp i utkanten av synfältet och har haft svårt att riktigt hänga med i snabba scener. Kompositionen i Fury Road känns betydligt mer lämpad den tredje dimentionen. 90% av filmen utspelar sig i en platt öken med en bil i förgrunden så 3D-effekten är faktiskt både motiverad och lyckad.

 

Så, om du gillade Road Warrior så kommer du gilla Fury Road. Om du inte gillar biljakter, håll dig undan.