Bera

Som lagom avslutning på ledigheten dimper ett nytt kuvert från Japan ner i lådan.

 

 

Denna gång innehållande en förpackning jag verkligen ser fram mot att öppna och en jag verkligen inte ser fram mot, men mer om det en annan dag, jag börjar med förpackning nummer tre.

Förpackningen pryds av lite olika frukter, nere till höger visas en pastill i genomskärning tillsammans med texten 11mm. Ute till vänster står det 4 - nånting, kanske fyra smaker. Uppe till vänster syns Morinaga-loggan, alltså samma företag som låg bakom den första godissorten jag provade för några veckor sedan. Utifrån förpackningen förväntar jag mig nog någon variant av fruktiga pastiller, only one way to find out.

Ut ur förpackningen trillar några påfallande bleka och doftlösa pastiller i färgerna grön, rosa och gul. Tidigare förpackningar har förvånat med mycket tydliga dofter men här är de i avsaknad, så det är nog dags att smaka.

Jag börjar med den rosa. En aning söt, fruktsocker, men ingen tydlig smak. Höljet smälter sakta bort och där innanför väntar en om ej än markant så likväl tydlig smak av syntetisk körsbär. Lite som lila Pez. Efter några tuggningar har pastillen löst upp sig och försvunnit, man behöver alltså inte gräva loss jox ur tänderna vilket annars ibland är fallet med liknande godis, vidare med den gula.

     Återigen den där subtila sötman, rent av mer subtil än sin rosa vän, medan höljet smälter. Möjligen anar jag en nyans av ananas, eller är det citrus. Ett försiktigt bett och frågan är enhälligt besvarad av smaklökarna med "citrus", förutom den fruktiga sötman finns här även citronsyra och balansen däremellan är inte alls dum. Medan pastillen smälter bort fingrar jag betänksamt på den gröna pastillen.

     Den gröna håller väldigt låg profil i öppningsskedet, Höljet smälter bort men innan jag hinner bita känner jag en tydlig och varm äppelarom, och mycket smakar det. Även här finns ett mått syra som motvikt till sötman.

Efter att en stund ha förbryllats över siffran fyra på förpackningen har jag inspekterat pastillerna noggrant under lysrörsbelysning och jag har en teori om att det förutom rosa pastiller även finns lila i paketet, och att den pastill jag tidigare omnämnt som rosa i själva verket visar sig vara rosa, betänk att jag är lätt färgblind. Nu prövar jag en "Rosa" pastill för att bringa klarhet i detta mysterium.

     Höljet har en nästan gräddig kvalite till skillnad från sina föregångare och jag känner inte samma smak som den lila. Efter en provtuggning upplever jag en omisskännelig, om än kortlivad, smak av jordgubbe innan smaken försvinner i syntetisk sötma.

 

Så, hur lyder domen. Körsbär och jordgubbs pastillerna var en aning syntetiska i smaken, fullt ätbara men syntetiska. Citron och äpple smakade betydligt trevligare och jag upplevde smaken som betydligt mer genuin, jag uppskattar även syran som uppväger sötman effektivt mellan de olika tonerna i fruktaromen. Smaskigt!